Förankring i skolans styrdokument

Normkritisk pedagogik

Lås Upp utgår från ett normkritiskt förhållningssätt som kan tillämpas övergripande i allt arbete som sker på skolan. Skolverket rekommenderar att arbeta utifrån normkritiska förhållningssätt som en integrerad del i skolans likabehandlingsarbete. Skolverket föreslår att normkritiska perspektiv förankras i lärarutbildningen och anser även att det saknas information, utbildning och metodmaterial med ett normkritiskt förhållningssätt som är anpassad till skolans verksamhet. Vi hoppas att detta metodmaterial ska kunna hjälpa till att fylla denna lucka och även bidra till att skolpersonal, elever och lärarstudenter blir mer medvetna om normer och hur dessa påverkar vårt språk, agerande och förhållningssätt. Trots att begreppet normkritisk pedagogik myntades i Sverige så sent som 2009 har det använts i många skolor, förskolor och fritidsgårdar under de senaste åren. Normkritisk pedagogik har flitigt diskuterats på webbplatser och i tidningar riktade till lärare. Det har även motionerats i riksdagen om att göra det normkritiska förhållningssättet till en obligatorisk del av lärarutbildningarna¹

Normkritisk pedagogik handlar om att synliggöra och ifrågasätta begränsande normer, invanda föreställningar och stereotypa bilder. Ett normkritiskt arbetssätt lägger också stor vikt vid att jobba inkluderande. I undervisningen och samtalen ska alla elever känna sig inkluderade oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning. Detta stämmer väl överens med läroplanerna och diskrimineringslagstiftningen, och kan uppnås med ett normkritiskt förhållningssätt, ett normkritiskt språk och normkritiska läromedel.

De mänskliga rättigheterna

I de nya läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan från 2011 och 2012 har arbetet med de mänskliga rättigheterna fått en starkare ställning. Läroplanerna understryker skolans ansvar att se till att de mänskliga rättigheterna genomsyrar allt arbete på skolan. Det innebär att skolan har som uppdrag att jobba utifrån de mänskliga rättigheterna och inte diskriminera eller exkludera någon elev eller anställd. Det innebär också att eleverna ska få en adekvat utbildning i och förståelse för de mänskliga rättigheterna och hur de är relaterade till kursplanernas innehåll och till livet och samhället i stort.

Sex och relationer

Enligt läroplanerna har både grundskolan och gymnasieskolan skyldighet att jobba aktivt och ämnesövergripande med sex- och samlevnadsfrågor. Under de senaste åren har skolans sätt att hantera sex- och samlevnadsundervisningen diskuterats och ifrågasatts. Kritiken har gällt att lärare saknar utbildning i ämnet, att den tid och de resurser som skolorna lägger på ämnet varierar för mycket, samt att kvaliteten generellt sett är för låg. Den enskilde läraren kan sakna kunskap och kompetens för att hantera ämnet. Därför är det viktigt att skolan har en tydlig strategi för sex- och samlevnadsundervisningen så att alla elever får den kunskap de har rätt till.

Jämställdhet och mångfald

I läroplanerna klargörs det tydligt att skolan ska eftersträva och aktivt arbeta för positiva värden såsom jämställdhet, öppenhet och mångfald.

1. 

Ett normkritiskt perspektiv i skolan. Motion 2011/12: Ub496. Maria Ferm (MP).

Hej normkritik! Ulrika Lorentzi. 2010

”Konstiga” lärare kan vidga elevernas vyer. Eva-Lotta Hultén. Genus 2.11. 2011

 Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling måste stärkas. Skolverket. 2009